Solen skiner och jag har nyss hämtat en gråtande, sparkande och slående dotter på dagis. Hon ville inte följa med mig hem. Men vad gör det?! Hon finns hos mig!
Mina tankar finns hos Ullis som får somna varje kväll utan att säga god natt till sin dotter, och vakna varje morgon och inse att hennes flicka fortfarande är borta, borta för all tid.
Så jag ska försöka ta vara på lyckan, och njuta varje minut. För visst är jag lycklig som får ha min dotter hos mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar