Återblickar 2015

Året 2015 är året då bitarna föll på plats efter att ha varit i en enda röra.
Januari börjar lugnt och följs av ett februari då Tullan tappar tänder som för alltid förändrar hennes leende. Valter förändrar sitt tal genom att lägga till bokstaven RRRR.


I mars åker jag, syrran och mamma på spa i Nora. Något som jag hoppas kan upprepa sig även detta år, och kanske bli till en tradition?!!

Sådana här vackra uppenbarade sig också i mars och man får plötsligt hopp om livet igen :)

Vitsipporna tittar fram i april men vi tar en veckas sommar på Lanzarote.

Så kom då maj månad då dessa underbaringar fyller, och halva släkten och vänskapskretsen med. Vi firar, firar och firar.

Och jag får en ny härligt galen vän, som så klart fyller i maj, Nettan.

Juni kretsar mycket kring Johan som tar studenten.

En vecka i juli är vi på västkusten och härliga Hunnebostrand. Vi åker även en tur till Naturhistoriska och jag får äntligen en efterlängtad ledighet.

Så kom då ääääntligen sommaren på riktigt i Augusti. Vi bara roar oss med alla tänkbara roligheter. Men mest hänger vi vid vår pool med släkt och vänner hela dagarna. Och så börjar Tullan skolan.
 Vi gör slag i saken under September och lägger ut huset till försäljning, och en ganska jobbig karusell sätter igång.

I oktober firar vi 15 år som gifta. Vem hade kunnat tro det för ett år sedan...???

November 2015, en månad som jag kommer att minnas länge. Helt underbar faktiskt, med sol och fint väder så gott som varenda dag. Inte illa pinkat för att vara November mina vänner!

Julen firade vi hos min bror Andreas med familj. Med oss var Sannas mamma och Nalle, våra föräldrar och bror Jonas. Syrran med familj hade magsjuka så de fick snällt vara hemma. Och mellan julafton och i dag har de hunnit med ryggskott, sydd hund, tejpad unge och några svimningsattacker.

Nu återstår bara en dag på detta år. Och som vanligt på årets sista dag så firar jag min födelsedag, precis som Mattias syster Nadja, min barndoms vän Camilla och nyaste födelsedagsbarnet: Ronja.

Så, nu suger vi ur allt ur 2015 för att sedan börja om på ett nytt år.

Spännande!

Vintermys

Nyfikenheten

Vi står inför ett nytt år, 2016, och en hel massa nya utmaningar. En del av dem vet vi om, andra inte.
Men jag ser på det nya året med nyfikenhet.

Och själva nyfikenheten är intressant!

Den är en central motor i vår utveckling. 

Utan nyfikenhet skulle vi inte lära oss någonting.

Nyfikenhet är en positiv egenskap. Människor som är öppna för ny information lever längre och löper mindre risk att drabbas av demens sägs det.

Nyfikenheten är också en viktig byggsten i mänskliga relationer. Ett stabilt förhållande, som kan stå emot påfrestningar, förutsätter att parterna är nyfikna på varandra. 

Vård din nyfikenhet genom att ifrågasätta den, och komihåg:

Nyfikenhet är inte främst att hitta svar – utan lusten att söka svar.

GOD JUL

Vårigt värre

Vi har fortsatt att ta med släkt och vänner ut i skogen för att hitta gran. Härom dagen var det kusinerna Natalie och Elviras tur att hitta en gran. Men vi gick på lite upptäcktsfärd i skogen först.

Skogsmys med hundar och ungar.

Här balanserar Valter över ett skogsdike medan Elvira tömmer stöveln.

Lite gungning hanns med innan det var dags att åka till Örebro.

Ser inte bilderna ovan lite vårlika ut, så säg!

I Örebro gick vi på pjäsen "En Julsaga" som min kusin Hannah satt upp och spelar alla 15 rollerna själv. Bravo tant Hannah säger vi!

I går var jag och Valter med Tarja i stallet. Cardus var så stor att Valter var tvungen att hoppa för att kunna klappa honom på mulen när han inte tog ner huvudet. Sedan beskådade vi så mycket det gick att se av ekipaget Tarja och Cardan i paddocken en mörk decemberkväll.

I dag har vi haft besök av Elene, Livia och Elias. Vi var självklart uppe vid stugan och lekte i skogen, gick balansgång på nedblåsta träd och byggde koja. Fortfarande får man en känsla av vår eller kanske höst på bilderna. Men det är ju faktiskt dan före dan före dopparedagen!

Gran var det här

Önskan om en koja i skogen har barnen haft i över ett år, men papsen har väl inte haft orken att infria önskan förrän nu. Lyckan är stor! Igår började vi snickra stomme och golv. 

Självklart var barnen med och höll, hamrade, servade med spik m.m. Under tiden byggnation pågick kom Tarja och Stefan för att hämta en gran. Strax efter dem kom Nettan och Tore för att hämta gran de med. Inte långt efter dem kom mor och far för att även dem hämta sig några granar.

Här tröttnade grabbarna på att leta gran och stannade kvar och lekte istället. Efter ett tag tog jag med dem upp till stugan för att dricka varm choklad. Vi blev kvar ute i mörkret till klockan var 4. Sen var det dags att åka hem för att göra sig i ordning för en utekväll i lugna Åbågen.

Trevligt hade vi men gubben blir ju fort trött så vi var hemma lagom till midnatt.

Så var det dags att tända fjärde ljuset i dag.

När fjärde ljuset brinner

vi hämtar julegran

och alla barnen räknar

dan före dan före dopparedan

Varför mjölken fick va med på bilden? Jo, jag gillade texten. Så varsågod, här är en förstoring.

Riktig lycka, det är grejen!

Nu bär det av till stugan igen då fler gran-spekulanter är på intågande. 

Det blir inte alltid som man tänkt...

Hittade detta när jag satt och bläddrade i gamla bilder.

Ja, kära nån vilka storslagna planer. Och fort skulle det gå...

 Jag och Mattias när tidningen var och intervjuade oss om vårat byggprojekt ca 2003.

Så uppsnofsade vi hade gjort oss...ehm...

Fint blev det, och nästan klart.

Jag tror att de trivs, de som bor där.

Till våren tar vi oss an vårat nästa stora projekt. Men denna gång med helt andra ambitioner och erfarenheter. 

Ändrade planer

När tredje ljuset brinner

vi juleklappar syr

och mamma bakar kakor

och har ett fasligt styr

Foto: Valter

 Tredje advent firade vi vid stugan med frukost och utelek. Sedan var det avslutning på "Skatten". Jag och Mattias hade planer på att få lite egentid, men ungarna ville ha med oss, så vi fick snällt åka hem och byta om. 

Planen var egentligen att jag och Tullan sedan skulle åka på teater i Örebro, men avslutningen drog ut på tiden så vi får skjuta på det en vecka.  Istället gick vi en kortis på julmarknaden igen. 

Nu stundar bara några dagars arbete innan vi tar lite julledigt.

Jag har gett mig en vecka, Mattias han får tre och likaså barnen. Nice!

Matinéföreställning och andra trevligheter

Veckans fredagsmys tog vi och avklarade i Lindesberg med Matinéföreställning med Martin, Simon och Amanda. En härligt rungande och glädjefylld arena med autografskrivning efteråt. 

Alla tre idolerna i en glädjefylld dans.

                                     
Att pappa känner Martin vet redan barnen, men när Martin faktiskt pratade med pappa blev barnen ändå lite imponerade. Han som de sett på TV, och nu sitter han här och pratar med pappa.
Wow, tyckte de!

Efter konserten styrde vi kosan mot Torphyttan och käkade mat som hungriga vargar efter timmar i kö.

Här har Clara och Mattias lite eget fredagsmys.

Idag har det varit julmarknad här i stan. Den besökte jag och Valter tillsammans med Nettan och grabbarna. Jag hittade både det ena och det andra så kan hända marknaden som är i dagarna två besöks i morgon igen....?!

I eftermiddag har Tullan varit hos en kompis och Mattias och Valter kollade sista hockeymatchen innan juluppehållet. Då kvistade jag över till mor och far som hade besök av mina bröder. Så vi hade en mysig eftermiddag/kväll med julgröt och skinkmacka kryddat med goda samtal.

I morgon är det tredje advent och lucia.

Omg, vad tiden går....

Snart är det vår...

Enkelt är bäst!

Varför krångla till det när det går att göra så fint så lätt?!

Här bjuder jag på lite enkelt julpynt som dessutom är så mycket vackrare än allt dyrt du kan handla.

 En gran kvist i en kruka på byrån och en tallplanta i en glasburk på golvet. Om man vill kan man smycka, men det är lika fint precis som det är.

 Några grangrenar, lite mossa och några frostade äpplen. Underbart vackert, både inne och ute.

 En vacker liten flaska med en lingonkvist och några tranbär. Otroligt vackert.

Lite grankvistar i en glasburk. Svårare än så behöver det liksom inte vara!
Bilderna är hittade på nätet.

Julstressen - behövs den?

Ja, många kan nog känna sig tillfreds genom att få försvinna in i handlande och fejande. Kanske även med att arbeta så långt in på högtidsdagarna det är möjligt.
Men varför?
En teori jag har är att många människor är otillfredsställda. De skulle drabbas av tomhet om de skulle bromsa in och sluta kastas runt.
Det är som om människan blir till i själva fartvinden.
Att vara stilla skulle vara detsamma som att förintas.


Men varför ser man tomheten så skrämmande? Vad sker när människan bromsar in och slutar att slängas runt i livet, stannar upp, liksom?
Under resans anonymitet, där vardagens konventioner släpper, då kommer frågor som vi annars inte märker eller hinner fundera på.
De stora frågorna!
Och det är de jag tror skrämmer de som inte vill bromsa.

Om man är ovan att vistas i detta tillstånd kan det kännas som meningslöst och tråkigt innan man törs släppa fram frågorna och funderingarna. Men tråkigheten är inte alls meningslös. Den har en uppgift och det är att göra oss uppmärksamma, ge oss en källa till insikt.
När vi inte längre är stressade medresenärer och konsumenter av den snurrande världen utanför, blir vi istället aktiva deltagare i vårat eget liv och frågorna kommer naturligt.
Så våga stanna upp och ha tråkigt.
Och räds inte av frågorna, det är ju din möjlighet att hitta den bästa vägen för dig genom ditt liv. Vad som är viktigt och rätt för dig!
Så skippa stressen och hetsen. Ge dig en fin klapp - utforska dig själv!

För det går inte att resa ifrån sig själv, så bli vän med dig istället.
Vilken fin julklapp!

Galor och galej

När andra ljuset brinner

är snart lucia här

hon bjuder oss på kaffe

och bud om julen bär

I helgen var det bedrövligt mörkt, blött och blåsigt. Då passade vi på att gå på Julgala och lysa upp tillvaron. God mat, trevligt folk, bra musik och ett riktigt håll-i-gång. Precis vad man behöver så här i december.

Idag var det fint väder och jag hade packat ihop en hel drös med uppföljningar med Arbetsförmedlingen på förmiddagen. Så när Elene avklarat en salstenta och kunde tänka sig att ta vägen förbi Arboga på hemvägen så slog vi till på både lunch och rejäl promenad i solskenet.
Bäst att passa på liksom.

December och helg

Kunde bara inte motstå denna otroligt vackra bild från Åhléns.

Trendmedvetet mörkgrått, otroligt fina dörrar, socklar, foder och golv. Och den enastående vackra julgranslösningen.  Mumma om du frågar mig!!! Är det inte Tullan som sitter där på golvet ;)

Och när vi ändå har börjat prata lite inredning, kan vi väl fortsätta...
För julen närmar sig med stormsteg och vips är det nya året här.
Så, vad tycker vi om trenderna inför året 2016?

Jag kan säga att det mörka, murriga inte ligger långt ifrån mig alls. Jag har ju alltid haft en kärlek för brunt. Så det köper jag med hull och hår. Likaså gjutjärn eftersom jag gillar äkthet. Hantverkstrenden, med bland annat broderat, sätter jag upp på + listan.

Värre blir det med den hårdblanka art déco influerade inredningstrenden med glänsande ytor i starka färger, blänkande metall och gnistrande kristall. Det är liksom inte jag!

Att dagbädden kommer på bred front tycker jag är kanon! Men om jag kommer att ha en hemma hos mig är jag osäker på.

Lite extra intressant med inredning är det just i dag tycker jag.
Jaha, varför då då undrar kanske du!?
Jo, för att i dag, den 4/12 -15 fick vi vårat bygglov :D

Sen sist

Så har vi tänt första ljuset och är på så vis inne i nedräkningen mot vintermörkrets högtid - Julen!

Det är så härligt att se barnens förväntansfulla ansikten.

Jag har själv alltid älskat julen och nu får jag uppleva den där barnsligt härliga glädjen och förväntan genom mina egna barn. Gott är det!!!

När första ljuset brinner 

står julens dörr på glänt

och alla barnen glädjas

att fira få advent

Såklart hänger vi en del vid stugan...Granhult, kanske jag borde börja kalla det... Här har vi varit på en skogspromenad och är på väg ner för kullen som så småningom kommer att vara vår sköldpadda enligt feng shui ;)

Pepparkaksbak har vi hunnit med också. Jag kan inte minnas när jag upplevde att jag hade så här mycket tid till att göra annat än det mest nödvändiga. De senaste...2,3,4...ja, kanske ännu fler, jularna har jag inte julpyntat till första advent. Det har fått komma pö om pö och för några år sedan var det bara några dagar innan julafton jag ansåg mig ha tid att plocka fram pyntet. Nu pyntade jag till advent OCH bakade med barnen UTAN att prioritera bort något viktigt. Det är härligt!!!
Nu låter det säkert som om jag har haft alldeles för mycket att göra tidigare år, men riktigt så har det inte varit. Det har mest varit rörigt. I huvudet, typ! Men jag har börjat rensa i huvudkontoret, i det själsliga kontoret och i mitt hem också för den delen. Jag är inte färdig på långa vägar men är väldigt nöjd med resultatet än så länge!

I fredags hade vi besök av familjen Thy som åt och tittade på Idol med oss. Barnen ockuperade våran säng och tittade på annat, så vi vuxna fick tv-rummet för oss själva. Jag och Nettan hade tidigare på dagen handlat och lunchat i Köping tillsammans. 

Men det har inte bara varit helgen som jag har haft det finfint. I onsdags lunchade jag med godingarna Mia och Elene. När jag ändå var i Linde passade jag på att besöka favvobutiken Mejk, som hade utökats ännu mer sen jag var där sist. Mumma!

Igår efter att vi varit uppe vid stu...Granhult i flera timmar, började mörkret falla och det var dags att fara hemåt och fixa inför en ny vecka. Tullan hade haft med sig en kompis som vi avtalat att köra hem när det blev mörkt. Men tjejerna, och speciellt Tullan hade andra planer. Hon ville följa med Jennifer hem och fortsätta leka där. Men vi försökte förklara att det är skola i morgon och att båda tjejerna behöver göra kväll och komma i säng. Jennifer godtog detta och följde sin mamma in utan problem. Värre var det med Tullan. Hon var väldigt besviken över sin elaka föräldrar och skulle rymma, som hon ofta ska när hon inte får som hon vill. Innan hon klädde på sig ytterkläderna och gick ut fick jag och Mattias ett meddelande av henne.

                                      

"Jag kan inte fatta varför jag skulle bo med er"

Hon ville inte ha oss som föräldrar, hon ville inte bo med oss, hon älskade inte oss o.s.v.

Spännande vad mycket känslor det finns i en så liten kropp. 

Lite glad är jag över att hon uttrycker sina känslor och sitt missnöje så tydligt och konkret. Hon håller det inte inom sig och går och drar på det, nej hon kastar ut skiten med buller och bång. Men sen, när hon kommit till sans så är det glömt. Det är bra! Men något som också är bra är att dessa utbrott verkar bli färre och färre nu. Det är jag också glad över ;)

Men att det kommer en tid med big time värre utbrott, det förtränger jag!