Välkommen September

Så har vi då kommit till den nionde av årets tolv månader. Och utan tvekan kan jag säga att sommaren är härlig men hösten är helt underbar. Det är nog kanske lite just för att den är så vemodig men samtidigt väldigt vacker.

För en tid sedan satt jag och min bror och pratade om vemod och musik. Vi stängde in oss i bilen uppe vid stugan mitt på soliga sommardagen för att lyssna till en skiva och analysera låtarnas texter. Jag gillade vissa låtar men tyckte det var synd att de var så vemodiga. Han sa att han istället gillade vemodet. Just den sommarsoliga dagen hade jag lite svårt att förstå att han gillade vemod... Men i dag, när September kommer med sitt vackra yttre och sitt vemodiga inre måste jag nog hålla med lillbrorsan. Jag gillar nog vemod jag med, men då får det gärna vara klätt i höstlöv i alla dess färger och en doft av fuktig sötma. Då kan jag lyssna på vemodig musik, krypa upp i soffan med en kopp varmt te.

Välkommen September!