Ruskigt värre!

Så kom hösten med oväder och blåst!
På hösten och vintern brukar jag liksom byta skepnad lite grann. Jag försöker så gott jag kan att se till att jag får en lagom dos av vår tids stora bristvaror, livsnjutning och djupt allvar. Men istället för att blanda dem i en salig blandning brukar det ofta bli så att jag river av livsnjutningen på sommarhalvåret och tar mig an det djupa allvaret på vinterhalvåret.
Så nu befinner jag mig alltså i det djupa allvaret. Men med det inte sagt att jag inte njuter av livet för det. Mitt djupa allvar handlar ofta om livsnjutning. Så som att odla min tacksamhet till exempel. För tacksamhet är något jag tycker är viktigt. Det finns så mycket att vara tacksam för, och livet blir lyckligare när vi gör oss medvetna om det och är tacksam för det.
Men faktiskt så är det så att det helt naturligt kan vara svårt att vara tacksam ibland, och det är inget konstigt med det. Vår hjärna motarbetar oss eftersom den letar efter hot och faror i första hand och inte alls är lika uppmärksam på saker som är bra. Men så kan det ju vara svårt att vara tacksam för att livet är hårt mot en. Och då blir det ju ändå svårare att vara tacksam när hjärnan dessutom hjälper till att se det negativa framför det positiva. Därför kan det vara bra att träna sig i tacksamhet. Och det är ju inget konstigt med det heller egentligen. Eftersom tacksamheten inte kommer naturligt får vi träna upp den. Ungefär som vi gör med kroppen, vi motionerar för att den ska fungera så bra som möjligt. Lika så med tacksamheten, vi fokuserar exempelvis på tre bra saker varje dag som vi kan vara tacksamma över för att balansera hjärnans naturliga fallenhet för att se problemen.

Men varför ska man bemöda sig med det här kanske du undrar, jo för att när livet är väldigt jobbigt hjälps vi av en optimistisk livssyn som i sin tur föds av tacksamhet. Och visst är det jobbigt att träna, traggla och lära sig något nytt men det är jobbigare att inte trivas med sin situation, sitt liv. Så öva på!

*I dag är jag hittills tacksam över att min chef hann ringa till mig innan jag åkt till Köping eftersom vår deltagare ringt återbud.
*Det har resulterat i att jag plötsligt fått mer tid över till annat, det är jag också tacksam över.
*Dessutom är jag tacksam över att en bekant uppmärksammande mig på att en vän hade kontakter jag behövde, och att vännen i sin tur delade med sig av sina kontakter.

Tack för det!!!