Att ha häst är ju bland det underbaraste som finns. Det ger dig massor på alla plan. Du har en trogen vän, får motion och styrketräning, du kommer ut i naturen och får frisk luft även de kalla och regniga dagarna då du annars skulle sitta hemma och glo. Du får tid för dina tankar när du borstar, mockar, sopar, packar hö o.s.v. Men.., ja för tyvärr finns det ett men, och det är när hästar blir sjuka eller dåliga, då är det mindre underbart.
Igår åkte jag och barnen ut till stugan för att njuta av det fina vädret och ge Calle hans medicin eftersom han varit dålig en längre tid nu. Då haltar Bönis. Något svullen och halt, inget annat. Så i morse när jag lämnat barnen svängde jag upp för att kolla läget. Mer svullen, lika halt. Jag linimentade och lindade och hoppas på underverk för de båda sjuklingarna i hagen.
Bönis vill inte ens ställa ner höger fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar