ZZSaknar...

Zing Zing Speed. Dagarna flyter på och för det mesta går det riktigt bra. Men ibland blir saknaden så påtaglig. Zigge - du fattas mig!!!

Stallpyssel

Puss! I dag var jag och barnen och pysslade lite i stallet. Tullan mockade, fyllde på vatten och gjorde mat till lilla Pigge. Det blev ingen ridning i dag men min duktiga dotter var mycket nöjd ändå. Lite stallpyssel verkar skänka henne samma själsliga frid som det ger mig. (På bilden Tullan och Cardus i sommras)

Underbara ungar :)

Härlig höst :)

15 års present

En sprillans ny svart champion showring de lux. Det var vad jag fick i 15års present, och jag var helt överlycklig :) Nu en hel massa år senare är det denna svarta sammetshjälm som ses på bilderna ovan. Inte alls så svart som den en gång var. En del törnar och en oräknelig massa varma, blåsiga,soliga, kalla och regniga ridturer senare har gjort den minst sagt sliten. Så i dag bestämde jag mig för att den har prytt mitt huvud för sista gången. Å det var bara så svårt att skiljas. En sketen gammal blekt och trasig hjälm - men ändå en källa till sååå många minnen... Tack hjälmen för allt!!!

Sophie Zelmani

Helt enkelt bra! Funkar perfekt på sommaren, men också på vintern. Mysigt till en härlig kopp te, men också i bilen när du vill åka fort, eller under en förlossning, eller två ;) Ja, bra helt enkelt! http://youtu.be/UB64JQC1QF0

Av helt egoistiska själ

Jag har varit och tittat på en Bosse. Närmare bestämt en häst vid namn Bosse. Hans matte Sara behöver hjälp med ridning och kanske kan jag komma att bli den som hjälper henne?! Dels har jag ju inte allt för mycket tid, eller snarare sagt, egen tid utan barn, att lägga på ridning. Dels så har jag lovat mig själv att vara egoistisk när det gäller ridning. Egoistisk på det sättet att jag inte bara ska rida för ridandets skull, utan rida så att det främjar min ridning. När jag köpte Zigge kände jag ganska så snart att han inte var det jag ridmässigt ville ha/behövde. Jag lånade därför ut honom på foder. Men då hade han redan stulit mitt hjärta och jag kände mig halv utan honom. Därför behöll jag honom i 15år. Jag gav upp min "ridkarriär" för en underbar livskamrat. Så nu när jag har möjligheten att välja ridkamrat på ett annat sät,t vill jag fånga upp det jag missat och sattsa på min ridning.

Så nu har jag träffat vblval Bosse, hans 4 hbl- kompisar och ett litet föl, Bosses matte Sara och stallägaren Lotta. Allt kändes mycket bra! Nu återstår det bara att se vad Bosse kan ge mig ridmässigt! Fortsättning följer...

Utelek

Härom dagen var barnens kusin Natalie här och sov över. Självklart blev det en del utelek i det underbara höstvädret. Medans tjejerna och Berra mest sprang runt som tokar (förutom när jag lyckades fånga dem på denna bild, helt oarrangerad faktiskt) så låg lillkillen i vagnen och njöt!

Flyttmiddag

Då var det äntligen dax. Å vad hon har längtat. Förra helgen gick flyttlasset till Örebro. Hannah har då äntligen återvänt till sin barndomshemstad - Örebro. Vi var ett glatt gäng som packade, bar, fejade, kånkade, städade och åt tillsammans under söndagen. Vi slöt upp 9:30 på morgonen i Lindesberg i en så gott som fullt beboelig lägenhet. Sedan började vi packa, bära och städa. Så lagom efter pizzan bar det av till Örebro. När sedan allt var ur packat i den nya lyan bjöd moster Karin, Hannahs mamma, på hemmagjord jordärtskokssoppa, fårost, grovbröd samt egengjord flädersaft. Behöver jag säga att maten försvann i ett slurp. :)

Filmtips

När kvällarna blir längre och mörkare passar det väl med ett filmtips?!! En kanonbra brittisk film vid namn Boy A. När Jack var 10 år inträffade en tragedi som resulterade i att han dömdes till fängelse. 14 år senare släpps Jack fri och börjar kämpa för att klara av ett vuxet liv i frihet. Hans mentor och fadersgestalt blir övervakaren Terry, som hjälper honom genom en mognadsprocess som borde startat för många år sedan. Frågan är bara om Jack, och resten av samhället, verkligen kan lägga det förflutna bakom sig.

Ajabaja

Att snatta godis i affären är inte ok!!! Men hur får man in det i huvudet på en 3-åring? I dag när jag var till affären försvann Tullan, som vanligt, när jag för ett ögonblick tog ögonen i från henne. Efter att ha gått runt en bra stund och ropat ser jag henne skymta till borta vid kassorna. När hon ser att jag fått syn på henne tar hon händerna för munnen och springer iväg. Jag lyckas komma ikapp henne och förklarar att man inte får ta godis utan att betala. Men det har jag ju sagt många gånger utan att det gått in. Då passerar precis en av personalen. Jag påpekar en gång till ,lite högt, att man inte får ta godis från affären. Den klipska personalen hajar läget och ger Tullan en sträng blick. Efter en del åmande och klängande lyckas Tullan klämma ur sig ett: förlåt! "Ja, ok, om du aldrig gör om det." säger personalen med sträng röst. Hoppas det kan få henne på bättre tankar!

Bara såå bra!!!

Min blogg bråkar en hel del nu. Jag kan inte dela en kanonbra låt, men jag lägger in länken här så kan ni lyssna och njuta. Den blir ju bara bättre och bättre för varje gång :) http://www.youtube.com/watch?v=_pIHb68euNE

Skryt med all rätt

Måste skryta över mina föräldrar och en kär vän. Min vän för att hon aldrig ger upp, kämpa för det hon tror på och vågar ställa de svåra frågorna. Mina föräldrar för att de tycker att alla är värda en andra chans och vågar investera i människor trots att prognosen inte är den bästa. För 1 vecka sedan ringde min vän som under en tid kämpat för en ung missbrukare. Hon frågar om mina föräldrar kan tänka sig att låta denne missbrukare få bo i deras uthus. Jag lovar att fråga dem och återkomma. Samma kväll frågade jag dem om de vill ha en ung hemlös missbrukare inneboende ett tag. De ville tänka på saken. I går flyttade killen in! ”Han vill ju sköta sig och då vill vi ge honom en chans att göra det!” Det var vad mina föräldrar kommit fram till. Jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra för honom!

Sadelprovning

Då hela vårat garage är mer eller mindre fullt av hästprylar och jag inte längre äger någon häst, har jag bestämt mig för att börja röja i röran. Så i dag packade jag bilen full med sadlar och begav mig ut till Lobelia som är i behov av en sadel. Nu turas hon och Josefine om om en sadel, vilket inte är optimalt när båda hästarna ska ridas samtidigt. En av sadlarna tyckte vi passade riktigt hyfsat så Linda fick ha den på prov i några dagar. Självklart blev det en liten ridtur när man ändå var där :)

Men så kallades det på mig hemifrån. Så då tog sig syrran och Linda en härlig tur tillsammans när de hade varsin sadel att sitta i :) Jag ska inte sticka under stolen att jag var lite avis när jag såg hästarnas bakar vicka iväg och Sophia och Linda småprata när det försvann i solen efter den höstsprakande skogsvägen... Jaja, vad är väl en bal på slottet...

11 år

Givande möte

För några dagar sedan träffade jag en människa med en väldigt gripande historia. Jag kan omöjligt göra hans berättelse rättvis genom att återberätta den här. Jag kan däremot känna en otrolig tacksamhet för att jag är uppväxt i Sverige och lever under trygga förhållanden. Genom att bara ge er yttepytte små glimtar ur killens liv, kanske jag kan påminna även er om att vara tacksamma för det samma som mig. Killen är ett år yngre än mig, alltså 32år. Har en fru och väntar sitt första barn om 3 månader. Så långt ganska ”normalt”. Men att hans gravida fru är på flykt och att han själv befinner sig många hundratals mil hemifrån, i ett land han inte valt själv eller kan språket i, hans pappa är sedan 2år kidnappad på grund av sin sons åsikter, hans familj har vänt honom ryggen och hans vänner blivit dödade av samma anledning. Att han är förföljd och rädd oavsett vart i världen han befinner sig, trots att han bytt identitet och att hans kropp är full av stora fula ärr, allt på grund av hans tro och politiska engagemang, känns inte så ”normalt” för mig. Vi träffades via en bekant till mina föräldrar – som även han har en liknande historia. Och tyvärr så är deras historier inte på något sätt onormala eller unika. Tvärtom! Mina föräldrars bekant har sedan några år uppehållstillstånd, och ses nu och då i den lokala tidningen på grund av hans engagemang för staden och dess invånare. Den andra killen lever fortfarande i ovisshet om sin framtid. Måste han återvända till sitt hemland? Kommer han någon gång få träffa sitt barn? Kan ni tänka er vad bra vi har det!?!

Objudna gäster

Ok, nu är det inte roligt längre! Mitt hem har invaderats av 2473st objudna gäster. Till en början var de inte så många, kanske 256st, men jag misstänker att de har mass-förökat sig. Vad jag än gör så tycks de bara bli fler och fler. Så jag tänkte kasta ut en fråga till er, mina kära vänner, som de flesta också är obotliga djurvänner. Kanske det är någon av er som vill överta mina bananflugor? Jag kan varmt rekommendera dem för uppfödning och export.
Bananflugorna bortskänkes p.g.a. mitt bristande intresse. Är du intresserad får du gärna komma så fort som möjligt och hämta dina nya djur. Just nu har jag även ett specialerbjudande.Kom innan kvällen så står jag för förvaringsburkar.
Förövrigt är dessa bananflugor ofarliga och billiga, rent ut sagt gratis i drift.
Först till kvarn!!!

Inga komentarer

Jag vet att flera av er har haft problem att kommentera mina inlägg en längre tid. Å nu är det plötsligt ingen som kan :( Jag e ju långt ifrån datakunnig så det är inget jag kan lösa själv, men ska försöka lösa det snarast med hjälp av någon kunnig. Hav förtröstan

Loverly lördag

I lördags var jag på bytar dagar i Götlunda. Där träffade jag Linda, en gamal bekant som nu var gravid för 4e gången. Då hon har två hästar och mycket foglossning frågade hon om inte jag kunde rida dem ibland. Hon hade även pratat med min syster som var intresserad. Vi bestämde att vi skulle komma ut och titta på hästarna på söndag innan jag åkte till Frövi för att rida med Elene. Sen hittade jag ju andra fynd på bytardagarna oxå. Till exempel en spritt ny ridhjälm och ett par ridbyxor passande Tullan. Så det var ju självklart att vi var tvugna att inviga dem en strålande höstdag som det var i lördags. Vi dumpade lillkillen i hoppgungan hos mormor och morfar för att få lite kvalitetstid med storasyster.

Självklart skulle hjälmen vara på även under borstningen :)

Lilla Pigge är så snäll och bär Tullan så försiktigt!!!

Snacka om stolt ridtjej när hon fick glänsa runt med nya hjälmen på sin vita springare ;) Efter ridturen såg vi till att nya Pigge oxå fick lite uppmärksamhet.

När vi landade hos mormor och morfar igen fick lillkillen prova på gungan ute i trädgården. Å det var riktigt kul det oxå tyckte han :)

Trippel

Så i söndags åkte jag för att "titta" på Lindas hästar. Men just när vi kom dit så skulle hon göra iordning dem för att rida och tyckte att vi skulle prova lite iaf. Så självklart provred vi båda hästarna :) En fjording och ett varmblod... i fall det var någon som inte såg det ;)

Då det tog så mycket längre tid än planerat, eftersom vi red 2 st hästar ist för att bara "titta" så åkte vi direkt till Frövi och nästa ridtur. Här var det ett halvgalet halvblod som stod på schemat :) Elene som annars är ryttare på henne fick i dag ta den helgalna hästen. Dock visade ingen av dem upp sina galentalanger just i dag. Så vi fick oss en grymt härlig ridtur i underbar höstskog :)

Vill tacka min gulliga man som följde med mig runt i skogarna och passade barnen från 10:30-18:00 för att jag skulle kunna rida. :D Tack för det!!!

På väg att bli stor

Eller åtminstone ett litet, litet steg på vägen. Lillgrabben har nämligen fått prova på morotspure´. Han tyckte det var ganska ok så länge han inte behövde svälja.

Fy katten vilket härligt höstväder

Nu gäller det att ta till vara på dagarna. Det är nämligen underbart höstväder, och det är ju bland det underbaraste som finns. Här om dagen tänkte vi rasta en bekants hund vid namn Chili, men de var inte hemma så vi passade på att gunga på vägen hem.

Då kom det en katt och rullade sig i gruset. Tullan övergav gungan och gosade katt istället.

Plötsligt kommer en annan gosig katt, som dessutom låter sig bli buren och följer med oss halvvägs hem. Tullan och katten undersöker varenda buske, sten, grästuva tillsammans på vägen hem, så promenaden tog nog säkerligen en timme.

30+30=fest

Svågern och svägerskan fyller båda 30 nu i höst/vinter och hade därför en gemensam 30årsfest förra helgen. Vi lånade ut dottern till mormor och morfar och åkte med lillgrabben för att fira. Så av den anledningen blev det inte så sent för oss, medans självaste födelsedagsbarnen höll igång till ... halv 6... :0 Tre av fyra syskon.

Födelsedagsbarnen