Lindha D...

som i Disträ!
Visst skrev jag för lite sen att det rör sig mycket tankar, alltså mer än vanligt, i mitt huvud just nu!?!
Det gör det! Inte sagt att det är något dumt. Jag gillar att ibland bara vara med mina tankar. Men just nu vet jag sällan hur mina dagar kommer att se ut eftersom jag hoppar runt som timvikarie både här och där. Det innebär att tankarna inte får någon naturlig plats. Det innebär också att jag, tyvärr, stressar en del på mornarna för att hinna lämna barnen på dagis innan jag ska infinna mig på en ny, eller några dagars gammal arbetsplats. Ingen dag är den andra lika, ingen struktur!

I dag var det dags för att åka till en helt ny arbetsplats. Och bedrövligt tidigt skulle jag vara där också. Men av någon konstig anledning så flöt allt på helt smärtfritt och jag fick i väg ungarna och kom till jobbet med 15 min tillgodo. Jag presenterade mig för all personal, fick en grundlig genomgång och rundvandring då det bara var två barn på plats. Det blev frukostdags och jag fick sitta ner i lugn och ro och äta med två personal och två barn. Lyxigt!
Det droppade in en... och två... och tre vikarier. Den ordinarie personalen började klia sig i huvudet och undra om de gjort någon dubbelbokning. Nog för att de var i behov av vikarier nu när förskolan ska flytta till nya lokaler, men inte hade de bett om fyra vikarier?!
En annan ordinarie personal säger att det "durrar" väldigt mycket i en jacka i hallen. Eftersom jag alltid lämnar min mobil på ljudlöst i jackan när jag jobbar, tänker jag att det kan vara min. Mitt i påklädningen av ett barn hör jag att det är min jacka som"durrar". Tänk om det är någon av ungarna som är sjuk? Tänk om det hänt något? Jag måste kolla! På telefonen ser jag att jag har två nya meddelanden och sex missade samtal... från rekryteringen! Jag ringer upp och de säger att de saknar mig på jobbet.
Jag har alltså gått till fel jobb!  Fatta, fel jobb!
Sen sprang jag till jobbet, det jag skulle vara på.