Så vansinnigt dumt!

Nyss stod jag och ränsade vinbär som vi plockat i dag. Min härliga dotter kommer och säger: "Jag fryser mamma, kan du värma mig?" (Fryser betyder i nio fall av tio - jag vill ha mys) I stället för at släppa blicken från vinbären, som definitivt inte behöver rensas just nu, eller alls i dag, säger jag: "Jag ska bara göra färdigt det här så kan vi mysa lite i soffan sen."
Med ett nöjdt Mmmm, hör jag hur Tullan tassar iväg.
Jag ränsar vinbären, sköljer dem, lägger dem i en låda, letar en bra stund efter tejp att försluta locket med, och stoppar sedan in packetet i frysen. Sen börjar jag plocka in disken. När jag är färdig med det går jag av en slump förbi soffan, där jag upptäcker att Tullan somnat. I väntan på att jag skulle bli klar med mina onödiga göromål tröttnar min dotter på att vänta på att få mysa med sin mamma, och somnar.
Så vansinnigt dum jag känner mig! Varför inte bara sätta sig i soffan med en underbar tjej och mysa istället för att ta reda på en burk vinbär???
Har jag inte sagt åt mig själv, och andra, hundratals gånger att ta vara på dessa stunder. Varför ska det vara så svårt då?