Psst...

Ok, jag måste erkänna en grej. Mest för att jag på så vis hoppas att det inte ska hända igen.
Det hela började faktiskt för flera dagar sedan. Jag kände ett sånt otroligt sötsug. Framåt kvällen kunde jag inte stå emot och tog en sked honung. Likaså dagen där på, och igår var jag på ljusparty hos min vän Sara som då bjöd på en supersmaskig sockerlängd. Jag lyckades vara en av få som tog 2 bitar... Inte nog med det, nej nu kommer det stora problemet. Sötsuget vill inte ge sig och i dag när jag var på väg till dagis liksom drogs jag till affären som ligger granne med dagis. Jag tänkte några gånger på vägen mot affären att: "Jag borde ju hämta dottern nu" och "Man får ju inte handla när man har barnet på dagis egentligen" men det hjälpte inte, för plötsligt var jag på väg från affären mot dagis med en godispåse värd 11.68 kr, väl gömd i jackfickan. Framme vid dagisporten stannade jag till och tuggade förbrilt i mig det jag på vägen moffat i mig :0

Hjälp! Snälla nån, vad är det jag har drabbats av? Jag känner mig grymt förvirrad och riktigt skamsen. Jag hoppas verkligen att detta är något snabbt övergående graviditetskrafs.

Så häääärligt med lite sol!

När jag hämtade lilltjejen på dagis i dag så sken solen för fullt. Det är så härligt nu när man faktiskt börjar märka av att det sakta men säkert blir ljusare på både morgon och kväll. Och jag är inte ensam om att njuta av solen, lilltösen gav ifrån sig ett solskrik som liknade Ronja rövardotters vårskrik. Jo, visst är det ett tag kvar tills det är vår men att skrika lite uppmuntrande åt solen borde ju inte skada :)

Hundfunderingar

Våran lilla Berra är inte som alla andra. Han är en liten filosof! Jag lyckades fånga honom i ett av hans tankeintensiva ögonblick. Han sitter i trappen och vem vet vad han tänker på, men nog tänker han allt. Det är så ögonen snurrar i huvudet på honom, så mycket tänker han :)

När synden straffar sig själv

Måste bara berätta om en liten händelse som hände min ena bror och hans sambo strax innan jul. De hade varit ute på någon av stadens krogar och druckit vin tillsammans. Nu var de berusade på väg hem genom den snöande natten när de passerar en låst inhängnad med fina julgranar.
Vem som kläckte den briljanta idén att stjäla en gran förtäljer inte historien, men någon av dem tyckte ändå att de skulle ta med sig en gran hem.
Min bror som är den längsta av dem försökte fiska upp en gran över staketet utan att lyckas. Då kom hans sambo på att hon kunde imitera en pall som brorsan kunde stå på för att nå bättre. En taxichauför som stannat till var helt med på pallidén och hejade glatt på. Och visst, brorsan lyckades, stående på sin sambos rygg, kränga över en gran över staketet.
Glada i hågen lade de granen på cykeln, sa hejdå till taxichafören och begav sig hemåt.
När de någon gång på småtimmarna kånkat upp den snöiga granen för de tre trapporna utan hiss och in i lägenheten, ställde de belåtna granen i vardagsrummet och kastade sig utmattade men nöjda i sängen.
Nästa morgon...ja, eller morgon och morgon, nästa dag, efter en lååång behövlig sömn vaknar brorsan och hans sambo och upptäcker till sin förvåning att parkettgolvet i vardagsrummet på något konstigt sätt liksom krullat upp sig :0 Snön som legat på granen hade under natten/morgonen smält och blivit vatten som fått parkettgolvet att svälla och vika sig.

Så här en månad senare har golvet inte lagt sig och brorsan har kollat upp med försäkringsbolag och golvläggare. Det verkar luta åt att paret ska få ett nytt parkettgolv i sin aldeles nyköpta och nyrustade lägenhet. Kalaset går "bara" på 7000kr.
Av någon anledning har de båda sagt att de ska köpa sig en gran nästa jul...

Helgens ridning

Tonårstjejen har precis börjat på ridskola och förra lektionen var en teorilektion. Då fick hon läxa att göra till nästa gång. Så vi packade in Zigge i släpet och drog till ridhuset för att öva läxa. Läxan gick fint och hon kommer nog klara det galant i morgon, måndag, när den ska visas upp för ridläraren. Däremot var Zigge riktigt på hugget nu när han kände igen platsen och kände barmarken under hovarna. Därför blev det bara att skritta utan lina, traven sköttes helt och hållet på volt i lina runt mig. Man vill ju inte skrämma tjejen genom att han kör rally med henne i ridhuset nu när hon fattat tycke för att rida :/

Jag träffade två andra ekipage i ridhuset som jag försökte ragga med mig på dressyrlektioner med min härliga tränare Sissi. Det verkade lyckas och jag skulle höra av mig till dem efter att ha pratat med Sissi :) Hoppas, hoppas!!! Synd bara att jag inte kan rida nu. Sist hos barnmorskan sa hon faktiskt till mig att jag inte SKA rida något mer. Tråkigt, men det är väl bara att lyda...

Nerbäddad pappa

Lilltjejen ville leka på sitt rum tillsammans med pappa, men pappa ville vila. Då vår lilla sockertopp är otroligt envis slutade det hela med att pappa bäddade ner sig i lilltjejens säng. Alla nöjda och glada!!! Visst ser han ut att ha det bra när han ligger där dubbelvikt i sängen som är full i gosedjur och böcker :)

Funderingar om framgång?

Är framgång att ha mycket pengar, vara oumbärlig på arbetet, ett vackert utseende eller något annat. Kanske en kombination av alltihop?

Är det inte så att vi är fullproppade med föreställningar om framgång som är standardiserade? Vi kallar ofta fortfarande oss själva och andra för framgångsrika om den yttre bilden motsvarar stereotypen "störst är bäst" - dyrast hus, bästa bilen, högst utbildning, snyggaste utseendet.
Men det kan vara så att det ofta döljer sig en tomhet även hos "den bästa". En rädsla för att förlora det man har, som är större än glädjen över att äga det. Har man fortfarande "lyckats" då? Finns det inget bättre sätt att mäta framgång?

En härlig heldag

Instruktioner från Mia

Några trevande försök

En riktig liten klätterapa

5 meter upp

Våran söndag blev en riktigt lyckad dag. Vi begav oss iväg på morgonkvisten. Tonårstjejen släppte vi av på vägen hos hennes syster. Resterande familj fortsatte till dukat frukostbord hos våra vänner Mia och Gustav i staden vi nyss flyttat ifrån. Vi satt länge och njöt av frukosten och pratade om allt mellan himel och jord. När vi kände oss mätta och belåtna åkte vi till den nya arena hallen där det finns en klättervägg. Mia och Gustav är instruktörer och hjälpte lillan och gubben att klättra. Båda två blev helt stormförtjusta i att klättra. Innan lilltösen somnade igår kväll så sa hon: -Vi ska åka och klättra på väggen en annan dag! Och så tror jag att det får bli.

Tack Mia och Gustav för en rolig och händelserik dag!

Full fräs på mattorna

I samma sal som klätterväggen fanns det massor av olika slags mattor att hoppa på. Bildkvaliteten är inte den bästa, men man ser nog ungefär hur galen lilltösen var igår även vid gymnastikföreningens mattor.

Lite träning i januarikylan

I dag drog jag och syrran till ridhuset på morgonkvisten. Det var länge sedan Zigge fick gå ordentligt pga. vädret som råder. Dessutom har jag inte haft vinterdäck på släpet vilket har gjort att jag inte vågat mig ut. Men så i går lyckades gubben få tummen ur och byta, så då var det ju bara tvunget att ge sig iväg :) Zigge var självklart väldigt stel och lite ringrostig men han tyckte det var såå kul att få jobba lite på "riktig" mark.

Nyårsbus

Dagen före nyårsafton lät jag Zigge leka av sig i lina i paddocken. Jag hann inte riktigt med med kameran, men en bild när han drar iväg i en av räsergalopperna lyckades jag få med. En stilig farbror som enligt hästtermer blir 22år just i dag. Men vi firar på den riktiga dagen, den 30april.

Nytt år nya möjligheter!!!

Som vanligt har jag avlagt mitt återkommande nyårslöfte:
Att det nya året ska bli det bästa året jag varit med om!
Jag hoppas det samma för er :D