Så var det då dax igen att skava den välbekanta vägen mot staden där jag växte upp. Vi skulle titta på ett hus som är till försäljning.
M kom hem från jobbet, kastade i sig lite mat och vi släppte av lillan hos faster. "Vi måste skynda oss hem sen, för hockeyn börjar halv sju" säger M.
Typisk, när vi har stressat så, så fort vi kliver innanför dörrarna på huset så känner vi båda, att nej, det här huset ska vi inte ha :( Jaha, då blev det 10mil i onödan den här gången också.
Men eftermiddagens bravader slutar inte där. Vi passade på att krocka med ett rådjur på vägen hem... Tyvärr blev rådjuret bara skadat och flydde skrämt in i skogen :( Som tur var så stannade en snäll man med sin rottweiler, som han kallade Rottis, och hjälpte oss markera stället. Tack för det!!!
Då hoppas vi på bättre lycka nästa gång!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Va synd... men bättre lycka på fre(?) då! Kommer ni förbi? kram
SvaraRadera