Julstressen - behövs den?

Ja, många kan nog känna sig tillfreds genom att få försvinna in i handlande och fejande. Kanske även med att arbeta så långt in på högtidsdagarna det är möjligt.
Men varför?
En teori jag har är att många människor är otillfredsställda. De skulle drabbas av tomhet om de skulle bromsa in och sluta kastas runt.
Det är som om människan blir till i själva fartvinden.
Att vara stilla skulle vara detsamma som att förintas.


Men varför ser man tomheten så skrämmande? Vad sker när människan bromsar in och slutar att slängas runt i livet, stannar upp, liksom?
Under resans anonymitet, där vardagens konventioner släpper, då kommer frågor som vi annars inte märker eller hinner fundera på.
De stora frågorna!
Och det är de jag tror skrämmer de som inte vill bromsa.

Om man är ovan att vistas i detta tillstånd kan det kännas som meningslöst och tråkigt innan man törs släppa fram frågorna och funderingarna. Men tråkigheten är inte alls meningslös. Den har en uppgift och det är att göra oss uppmärksamma, ge oss en källa till insikt.
När vi inte längre är stressade medresenärer och konsumenter av den snurrande världen utanför, blir vi istället aktiva deltagare i vårat eget liv och frågorna kommer naturligt.
Så våga stanna upp och ha tråkigt.
Och räds inte av frågorna, det är ju din möjlighet att hitta den bästa vägen för dig genom ditt liv. Vad som är viktigt och rätt för dig!
Så skippa stressen och hetsen. Ge dig en fin klapp - utforska dig själv!

För det går inte att resa ifrån sig själv, så bli vän med dig istället.
Vilken fin julklapp!