Samvetet...

Så känner man att det knapras och tuggas på samvetet... Eller som man säger, det dåliga samvetet. Just nu har jag dåligt samvete.
Tanken var att jag i kväll skulle åka på Temakväll för familjehem i Lindesbergs kommun mellan 18-21. En mycket trevlig och givande tillställning var det förra året. Säkerligen även i år.

Eftersom Mattias jobbar i Västerås till 18 hade jag fixat barnvakt sedan en vecka. Syrran och hennes man skulle komma efter jobbet.
För någon vecka sedan hittade de ett hus, får lånelöfte och ska göra den slutliga besiktningen. I eftermiddags får de veta att just i kväll är det enda tillfället på länge som en besiktning kan göras.

Syrran ville hålla sitt löfte och kom faktiskt hit för att ta hand om mina barn. Men jag hade inte hjärta att låta henne missa besiktningen av det som kan komma att bli hennes livs affär.
Problemet nu är bara att jag inte kan meddela mig på något sätt till ansvariga för temakvällen, där det förövrigt bjuds förtäring och musik bland annat. Att bara låta bli att dyka upp känns så nonshalant och respektlöst :'(

Jag har dåligt samvete!