”Jag satt häromdagen och laddade upp någonting
på datorn, när allting bara hängde sig. När datorn låser sig, vet vi alla att
det finns en sista utväg. Tryck ned tre särskilda tangenter samtidigt och du
gör en omstart. Det är inte alltid helt optimalt, men vi inser till slut att vi
behöver göra något åt saken.
Vi borde tänka så i livet. Många sitter bara
och väntar på att saker ska bli bättre. Det är samma sorts önsketänkande som
när du tittar på ett datorprogram som sedan länge fastnat vid 98 % uppladdning.
Du vet att det inte räcker med 98 %, det fungerar inte, det krävs 100 %, du vet
det och alla vet det.
Ska du nå bättre resultat får du ibland
acceptera att du behöver börja om från början. Antingen med samma program, och
riskera att liknande sker igen, eller med ett nytt program som du inte känner
till lika väl men som kan ta dig hela vägen fram. Det hjälper inte att sitta
och stirra på datorskärmen.
Att göra en omstart innebär risken att förlora
något viktigt, men också en möjlighet att vinna något annat och möjligtvis ännu
viktigare. När något inte fungerar krävs en annan riktning än tidigare.
Att göra en ctrl-alt-delete kan alltså ses som
en metafor för livet. Inte bara datorn behöver startas om ibland, ditt liv
också. Den sortens omstart kan bli liten eller stor, vara önskad eller
påtvingad, men den skapar samma chans i livet som datorn ger. En möjlighet att
bygga något nytt, och göra saker bättre.”
Just nu är det många runt mig som befinner oss
i den här processen. Några har varit tvungna att trycka ner
knapparna, andra har själva valt att ta en omstart och börja om från början.
Kram till Er alla i ctrl-alt-delete - fasen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar