Det tog liksom ba' stopp

Mattias fick skjuts av jobbarkompisen till kursen. Jamen då tar jag väl hans bil till jobbet. 

 Men det visade sig vara ett mindre bra val. Strax utanför Arboga på motorvägen liksom  bara lägger bilen av...
Men hallå, jag ska jobba. Jag börjar snart. Men nej! Bilen vill inte samarbeta...

 Jag ringer räddaren i nöden, syrran. Hon kommer och bogserar mig av motorvägen och ända hem.

Så hela min förmiddag har jag suttit i en kall och trasig bil. 

Snart ska jag ta min bil till jobbet och hoppas att dagen flyter på lite bättre.

Tack syrran  för att du tog dig tid att riskera livet för mig på motorvägen.

Höst + Häst = Hääärligt!

Emil i Lönneberga - Bom-Sicka-Bom (With Video)

Det som är värt mest

Hade vi nu bott i en stor stad så hade vi väl inte tampats med detta än...

Där bostadsbristen är enorm och en husförsäljning är över på någon/några dagar.

Men för oss är det inte riktigt slut än.

Vi valde faktiskt våra köpare utifrån att de kunde tänka sig att flytta in i juni.

Det innebär för oss att vi slipper pressa in oss i en lägenhet, och med det flytta ytterligare en gång.

Men när det var dags att skriva drog de hastigt sig ur.

I första läget blev vi rädda att vi förlorat de vi "valt bort" de som hade högst bud, men som tur var var de kvar.

Dessutom kom det plötsligt till fler. 3 par faktiskt. Budgivningen tog ny fart och det blev återigen visning(ar). Fast innan de två sista hann komma på visning meddelade det nya paret som hunnit vara på visning att de lägger samma bud som redan ligger, MEN att de kan flytta in i juni.

Vi blåste av visningarna på en gång. För pengar är bra, men för oss är en lugn tillvaro så mycket mer värt.

Så nu håller vi tummarna för att det faktiskt blir skrivet och att vi kan få pusta ut i vårat gamla hus innan vi ska flytta till det nya.

Och självklart, för att rensa huvudet från visningar och budgivning, hänger vi en hel del här.

Tullan och Berra myser i höstsolen.

Mattias och Valter tar sig en liten pratstund.

För mycket som stör

Min förhoppning var att det skulle bli lite lugnt efter att alla visningar var avklarade. Men faktum är ju att det blev ett par visningar till, och sen så kom budgivningen igång.

Och det är ju i och för sig bra. Och att vi redan från början var nöjda med vad vi blev bjudna är ju ännu bättre. Men det är inte helt okomplicerat ändå. Man ställs inför val, väljer, så drar sig de vi valde ur. Andra blir valda i andra hand men blir väldigt glada för det, men då kommer en tredje och lägger sig i. Trots att detta betyder mer pengar för oss så är det mest jobbigt faktiskt.

Som tur är har jag, helgen som var, kunnat lägga tankarna på lite annat trevligt.

Som i fredags då jag och Elene besökte Mia och hade härligt fredagsmys tillsammans.

I lördags fick vi ett extra barn i form av kusin Ronja som sov över. Och på söndagen kom Olof och anslöt till kusinskaran. 

                                                 
Några stycken föräldrar och mor/farföräldrar kom också, och så var huset fullt. Då hinner man liksom inte tänka på allt annat stök. 

Redan freda

15 år

I nöd och lust var det. Och det vill jag lova, att det både varit i lust och i rejäl nöd. Men trots några rejäla krok vägar har vi ändå rätat upp ekipaget och tar oss fortfarande framåt sida vid sida. Och det är inte lätt må ni tro, så firas det ska det. Men eftersom den senaste tiden handlat mycket om hus, städning och röjning har underbaringarna hamnat lite åt sidan. Så idag firade vi 15år som gifta med godingarna genom att besöka den otroligt fascinerande Svampen. Där tittade vi efter släkt och vänner hus, käkade gott och åkte hiss förståss. Kvällen avslutades med film, godis och familjemys i dubbelsängen.

 Det gifta paret.

 Underbaringarna

Hela familjen i en hissgropie

CTRL + ALT + DELETE av Olof Röhlander

”Jag satt häromdagen och laddade upp någonting på datorn, när allting bara hängde sig. När datorn låser sig, vet vi alla att det finns en sista utväg. Tryck ned tre särskilda tangenter samtidigt och du gör en omstart. Det är inte alltid helt optimalt, men vi inser till slut att vi behöver göra något åt saken.

Vi borde tänka så i livet. Många sitter bara och väntar på att saker ska bli bättre. Det är samma sorts önsketänkande som när du tittar på ett datorprogram som sedan länge fastnat vid 98 % uppladdning. Du vet att det inte räcker med 98 %, det fungerar inte, det krävs 100 %, du vet det och alla vet det.

Ska du nå bättre resultat får du ibland acceptera att du behöver börja om från början. Antingen med samma program, och riskera att liknande sker igen, eller med ett nytt program som du inte känner till lika väl men som kan ta dig hela vägen fram. Det hjälper inte att sitta och stirra på datorskärmen.

Att göra en omstart innebär risken att förlora något viktigt, men också en möjlighet att vinna något annat och möjligtvis ännu viktigare. När något inte fungerar krävs en annan riktning än tidigare.

Att göra en ctrl-alt-delete kan alltså ses som en metafor för livet. Inte bara datorn behöver startas om ibland, ditt liv också. Den sortens omstart kan bli liten eller stor, vara önskad eller påtvingad, men den skapar samma chans i livet som datorn ger. En möjlighet att bygga något nytt, och göra saker bättre.”

Just nu är det många runt mig som befinner oss i den här processen. Några har varit tvungna att trycka ner knapparna, andra har själva valt att ta en omstart och börja om från början. 

Kram till Er alla i ctrl-alt-delete - fasen

Inte bara städ...

Nej, jag har inte bara städat, fejat och donat hemma, även om det har tagit mycket tid. Jag har faktiskt hunnit med lite trevligheter också emellan åt. Som när jag lite halvt om halvt blev med-lurad på en resa till Ullared. Inte mitt favvo-place, och tillsammans med Nettan och tre av hennes vänner från Skåne som jag aldrig träffat. 

Kan ni tänka er hur kul det kan vara...? Göörkul faktiskt!

Om man räknar bort tiden på köpcentret så hade vi konstant kul från att vi vaknade (vilket var tidigt) tills att vi slocknade på kvällen/natten.

 Ett helt galet gäng!

Ett gott skratt förlänger livet säger man. Och det vill jag lova att i vår stuga med både hall, sovrum, vardagsrum, matrum och alla dessa fönster, förlängde vi livet med många skratt. En egen handyman hade vi också!

Förutom en lyckad helg mellan Falkenberg och Varberg så har jag och barnen varit på kalas i Vedevåg, träffat goda gamla vänner som livet farit hårt med, och en del stughäng har vi fått till någon kortis här och där. Men trots att lite kul har hunnits med är det superskönt att visningar och fotografering är över och livet kan återgå till normalläge. I alla fall för ett tag.

Och när det varit mycket och man är lite slut, tänk vad fint att då få en liten box fylld med fina ord om vänskap och goda chokladpraliner. Inte illa alls för en torsdag! Tack kära Nettan!

Och som avslutning på en fin oktoberdag får det bli denna kvällshimmel som jag nyss fångade med mobilen. Ser ni att himlen uppmanar oss att tänka rosa...? Det är vad jag ser i alla fall. 

God kväll!

Ny månad...

nya möjligheter!
Och nu hoppas jag att städande, fejande och plockandet är över för en tid framöver.
Ganska glad är jag att vi till slut bestämde oss för att anlita en mäklare iaf. Hon har nu fått guida runt 27 par i vår villa. Förhoppningsvis är någon av dem intresserad av att köpa huset också ;)
Vad har framtiden att bjuda på? En trång lägenhet kanske...
Fortsättning följer.
Jag startar iaf denna vackra höstmånad med att INTE städa :D
Välkommen oktober!