En regnpromenad fick inleda helgen

Vi har dem i drivor i vårat lilla paradis, snödropparna! Det är så härligt när de spricker fram som ett litet bevis på att vi är på väg åt rätt håll, även om det kan komma bakslag.

Och faktiskt så är det inte bara snödropparna som börjar titta fram. Gula och lila krokusar gläntar på grästovorna kring stugan för att även de få vittna om vårens antågande. Visst vet jag att det faktiskt bara än så länge är februari...men det gör mig så livsglad!

Så med blommornas energikick tog jag och Mattias en regnig skogspromenad med småttingarna i eftermiddags. Här ser man gården från "ön", en vy jag inte tror att jag fottat tidigare.

Många fina klätterstenar tittar fram från sina gömställen efter att Mattias avverkat lite barrträd på "ön." Mattias, Tullan och Berra kollar in utsikten från en av stenarna medan Valter kämpar på uppför backen med en otroligt nödvändig skottkärra...

I måndags var Mattias ledig och han och barnen var i stugan hela dagen. När jag slutat jobba gasade jag upp med hast och hann då också få en liten naturpromenad. Här ses gården från ett annat håll jag inte heller tror att jag tidigare avbildat den ifrån.
Nu ska jag ha lite tid för mig själv då Tullan sover hos en kompis, Valter kikar på Emil i Lönneberga och Mattias är bänkad framför hockeyn. Goood fredagskväll vänner!

Det spritter i hela kroppen

I dag har solen strålat hela dagen. Jag har jobbat och suttit inne hela dagen. Det är lite som tortyr att se solen skina utanför fönstren samtidigt som jag sitter vid datorn, eller står och håller föreläsning. Så gissa om jag kastade mig ut det första jag gjord när jag hämtat barnen på dagis... Nu sitter jag här och njuter av att eftermiddagssolen faktiskt värmer en gnutta, samtidigt som ungarna roar sig i studsmattan. Mer regel än undantag numer att vi får extra barn med hem. Tullan är verkligen i leka-med-kompis-åldern just nu. Och eftersom jag för det mesta är den föräldern som kommer och hämtar först, så blir det vi som får extra barn.
Ett litet sorgligt inslag denna vackra dag är att våran katt Guzzi fick avsluta sitt 16åriga liv p.g.a. njursvikt. Trots att han inte bodde med oss de tre sista åren så känns det ändå lite tungt. Han har ju funnits med enda sedan precis i början på mitt och Mattias förhållande. Mattias var också lite tagen av beskedet. Så vi skickar med våran goa Guzzi en hälsning till alla himlavänner vi har.

Långt emellan inläggen

Just nu blir det inte så många inlägg här. Inte för att det inte händer något, utan för att jag liksom inte riktigt prioriterar det. Men då det som hänt sedan sist inte ska hamna i glömska vill jag ändå berätta om några fina händelser.

En fin kväll hade jag med Mia och Elene i början på Februari. Vi träffades i stugan och åt gott och pratade. Som vanligt när vi tre umgås tas allt mellan himmel och jord upp, men ofta blir samtalen innerliga och fina. Den här kvällen var inget undantag! 

Elene hade handlat med sig skumpa, alkoholfri såklart, som bjöd på en vacker fontän. Jag hann fånga den på bild strax innan det hela var över.  

Efter förrätt, varmrätt och efterrätt talade vi till sena kvällen till ljudet av en sprakande brasa.

Helge därefter blev jag spontant medbjuden av Emma på en singstarfest med många nya ansikten. Och just då var det precis vad jag behövde.

Men det har inte bara varit kalasande hela tiden. Vi har tillbringat en hel del tid vid stugan med barnen, som vanligt.

                                                              Valter gräver i alla väder!

 Att ha en egen pulkabacke precis utanför husknuten är kanonfint. Ibland har vi haft vänner på besök på korvgrillning och pulka åkning och ibland har vi den helt för oss själva.

                                             En glad Tullan som nyss fixat racerfart på brorsan.

Förra helgen var vi på maskerad. Vi har länge sett fram emot den och planerat för vad vi ska vara. Men som vanligt någon vecka innan började jag tveka och trodde inte det skulle bli så kul, precis som jag för det mesta gör innan tillställningar. Men så klart var det superkul när vi väl var där! 

                                                             Steven Tyler med sin låttitel Angel

Den här helgen har vi, tro det eller ej, varit i stugan. Men vi har också hunnit byta rum hemma. Småttingarna har fått vårat rum och vi har flyttat in i deras. Det blev mycket bättre för ungarna som nu har mer yta att leka på.

Lek i och vid snickarboden.

Igår var vi på upptäcks färd i skogen säkert två timmar. Tullan klättrade på alla stenar hon hittade och Valter letade blötpölar.

Gården i vinterskrud sett från hästhagen.

Fram emot eftermiddagen igår kom Ann och Adde med sina flickor och Hannah med sina pojkar. Vi käka och umgicks till midnatt. Trevligt med goa vänner!

I dag var plötsligt snön borta, men i dess ställe en hel del vattenpölar. 

Jag tog med mig ungarna till lekplatsen där det fanns många roliga pölar att leka i. Vid 13-tiden började OS hockeyfinalen så jag och Valter lämnade Mattias, morfar och Tullan hemma och åkte till lilla Ronja. Hon sov mestadels, men verkade ändå glad att se oss verkade det som.

                                                Stolt storkusin och glad,sovande lillkusin.
I eftermiddags kom Elin, Fredrik och Linus på besök. Tyvärr var våra barn, speciellt våran dotter inte på toppenhumör, så vi hann väl avsluta någon, kanske några meningar under deras tre timmar långa besök... Lite mat hann vi i alla fall få i oss.
Nu är det hög tid att sova. Arbetsdag i morgon för mig. Mattias och barnen ska ha lite sportlov. Lyckos!!!

Redan februari...

...och jag bloggar alldeles för sällan. Har ju flera fina saker att berätta... men det liksom inte blir. Tro det eller ej, men jag har faktiskt varit lite svajig i mitt mående sista tiden. Om det beror på årstid, ny situation (jobb), att hormonstaven i armen snart ska bytas, eller något helt annat vet jag inte. Men vissa dagar är allt som vanligt, och andra blir jag bara låg. Inte roligt alls!
Men något som alltid får mig att må bra är att se de få minutrarna om dagen som sakta ger oss lite mer ljus för varje dag. I morgon får vi 3 extra minuter på morgonen och 3 extra minuter på kvällen jämfört med i dag. Är inte det härligt så säg!