Det är ju obeskrivligt härligt att titta ut genom fönstret på morgonen och se hästarna i hagen. Att höra dem gnägga när man öppnar dörren och lyssna på deras tuggande av höet.
Men nu är det snart slut med det.
I alla fall för ett tag.
Från och med söndag eftermiddag flyttar Ellen och Lussan till privatstallet på ridskolan.
Det blir enklare så.
Då kan vi påbörja bygget för deras nya stall och lösdrift. Och vi kan också ta ner den skog vi tänkt utan att krångla med hästarna och hagar.
Men även om jag vet att det bara är för en vinter, så känns det väldigt sorgligt att inte få mötas av gnäggningar när jag öppnar dörren på morgonen, eller se dem genom fönstret när jag plockar på köksbänken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar